Är sen en månad tillbaka inne i en värk-period. Vaknar nästan varje morgon med värk, med enorm trötthet som följd. Börjar nästan varje dag med mediciner och en kort vila då voltarenen/diklofenaken verkar. Morgonen blir därmed nästan oöverstiglig, men under dagen tickar jag igång, får kraft, framförallt om jag träffar folk och har en hel del att göra. Att vara bland människor ger mig energi. Att ha att göra, gärna utmaningar, ger mig energi. Så att att kicka igång kroppen är nödvändigt, samtidigt som jag måste ge mig andningshål. Några sovmorgnar behöver planeras in, och att få ta det lugnt ibland. Värdet av att kunna styra min tid är helt enormt. Att inte alltid känna pressen att varje dag är uppbokad. Varje kväll är kroppen uppe i varv och har så svårt att slappa av, vilket gör att jag inte sover så mycket. Behöver sömnen, men kroppen låter mig inte sova...
Då värken har ökat de senaste veckorna, har jag idag varit på röntgen, datortomografi,: Läkarna är just nu försiktiga med att röntga mig, inga rutin-röntgen planeras in, utan de sker endast vid misstanke av fler stenar. Vilket är fallet nu. Så nu väntar jag på provsvar och eventuell behandling. Hoppas nästan att det blir behandling, så att stenen kan krossas och jag kan gå vidare med livet. Det är ju inte så enkelt, men att vänta och låta det hela gå över är inte min strategi gällande min kropp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar