- Piggheten, hur utnyttjar den positivt så att den inte slår över och blir maniskhet och ångest
- Förbättrade matvanor
- Motion, mål med att röra mig 30 min varje dag
- Det roliga med att simma en gång/vecka
Nu blev det ju inte så. Men under 2 veckor handlade mitt liv om ovanstående. Just nu känns det avlägset och fokus ligger på att bli frisk, att orka med familj och vardag, att hitta balans i att vila och att greja, allt så livet blir meningsfullt öven under sjukdomsperioden. Att bekämpa ångesten.
Anfallet igår kväll hävdes av dikloflenak, det som vanligtvis benämns Voltaren. Har lovat familjen att söka mig till sjukhus om/när starkare medel krävs. Har starkare utskrivet, men vill kolla upp kroppen innan jag självmedicinerar.
Har tunnelseende, tänker bara på att klara av en sak i taget, att ta ett steg i taget. Orka göra det jag orkar. Göra det som är kul, då det ger mig kraft. Denna metod hjälper till att få vardagen att fungera. Börjar tänka, planera och oroa mig för vad jag ska orka i morgon eller nästa vecka, så växer sorgen och oro än mer. Så ett steg i taget Är så nöjd just nu, har orkat skriva 3 h på uppsats idag. Vilar nu i soffan, fram tills jag ska hämta barnen. Och det gick för jag tog ett steg i taget. Motsatsen hade varit att inte ta sig upp ur sängen idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar