Efter lediga juldagar, som efter julafton spenderades tillsammans med vänner som man sällan träffar, så packade jag och barnen vårt pick och pack och blev hämtade av pappa i hans nya Toyota. Vi begav oss till Dalslands skogar, där föräldrarna numera bor.
Förutom att det är helpension, så är det lugnt och skönt. Naturomgivningarna är vackra och rogivande, så hit kommer man för att vila och göra stärkande promenader. Mina besök de senaste åren har främst präglats utav mycket sjukdom och trötthet. Efter förra veckans febertopp, fruktade jag en ny trötthetstur. Och så visar det sig att så här pigg har jag inte varit på länge. Vet inte vad antibiotikan har dödat, men något är det. Har faktiskt inte varit så här pigg sen i somras, sen innan sten-hösten smällde in.
Njuter i fulla drag av att känna igen mig själv, att tänka och komma på idéer och sen orka genomföra dem. Det finns ju så många trötta stunder där allt är mörkt. Med hjälp av min samtalsterapi arbetar jag på att få balans i livet, att våga känna att i mitt JAG finns det flera sidor, inte endast den pigga utan även det trötta är en del av mig. Att genom att bejaka flera delar av personligheten så har jag lättare att acceptera sorgen när jag blir sjuk nästa gång.
Och det sjuka i sjukdomen är jag vet när jag blir sjuk nästa gång, om inte förr så 19 januari så ska jag in på nästa behandling. Fick först ett datum direkt efter helgerna, men har lite att göra med mina studier så jag bokade om. Min konstakt med stötvågsenheten på Sahlgrenska Göteborg är helt fantastisk. De fixar så att det ska passa mig utan byråkratiska invändningar.
Fortsätter nu att njuta av att jag i detta nu är frisk och kry och framförallt PIGG!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar